Arkiv föryay
{ juni 18, 2009 @ 13:17 }
·
{ yay }
{ Tags: dinosaurier, födelsedag, trilobit }
·
{ }
Idag åker jag bort. I helgen drar jag ut på trilobitjakt. På tisdag kommer jag tillbaks och då fyller jag i princip 25. 25 var en bra ålder. Den tål att upprepas.
Idag dog dinosaurierna på lektionerna. Det var sorgligt. Sedan tog kursen slut. Det var också sorgligt. Men! Jag har en uppsats att skriva, en om dinosauriernas sociala beteende. Wow! Här ska jag komma fram till nya revolutionerande slutsatser (och de ska väga upp alla vårens misslyckade tentor, inklusive gårdagens en smula floppade restuppgift). En ny paleontolog har sett dagens ljus! Jag har också fått post, ett paket från bokus. I paketet fanns dinosaurieencyklopedin. Av sådant kan man inte bli mycket annat än lycklig.
{ juni 12, 2009 @ 13:13 }
·
{ yay }
{ Tags: darwin, dinosaurier, kemi, urdjur }
·
{ }
Idag går saker min väg. Jag har på en och samma dag uppmärksammat urfågelns tidigare ouppmärksammade märkliga revbensstruktur, påpekat att dinosauriemuseets lilla stolthet Urdjuret Som Darwin Monterat Ihop står åt fel håll, eller möjligtvis (enligt mig: troligtvis) är felmonterat. (Det här borde ge mig ett visst mått av cred inom paleontologiska kretsar) (Och jag visste väl att det inte var alldeles bortkastat att läsa till sjukgymnast, anatomi rocks! Man känner allt igen framsidan av ett knä när man ser det, och man vet också att framsidan sällan eller aldrig sitter på baksidan. Till exempel.)
Jag har också… (plats för trumvirvel) … fått tillbaka tentan som skrevs i tisdag, den i organisk kemi. Det gick snabbt! Och hur gick det? Jo, kan jag avslöja, det gick allt bra. Bättre än jag trott, eftersom jag trodde att det gått dåligt. Jag fick en black out på tentan för första gången evvah (obehagligt!) och glömde plötsligt bort ett visst antal högst väsentliga saker, extremt irriterande eftersom jag kunde dem väldans bra kvällen innan. Det fina var att jag på något sätt ändå lyckades komma ihåg mycket nog för att tillsammans med min labbonus precis lyckas haffa en femma. Wow! Ska fira med lite choklad. Nej, glöm det där sista, jag ska fira med massor av choklad! Och så ska jag göra saft av syrénblommor. Piffigt.
{ maj 13, 2009 @ 0:22 }
·
{ yay }
{ Tags: cello }
·
{ }
För alla som undrar var det utlovade cellofotot är, så skyller jag på dålig tidsuppfattning men att jag kanske bättrar mig imorgon, insh allah. Cellon hälsar i alla fall till samtliga, och vi är mycket lyckliga tillsammans. Mina grannar kanske är lite mindre lyckliga, någon av dem har hämnats genom att spela omväxlande La Voix och blinka lilla stjärna på lergöken.
Tyvärr är allt inte guld och gröna skogar, det är även en del metallkomplex och kristallfältsteorier och allt detta ska ner i en liten men försenad labbrapport. Så kan det vara ibland.
{ maj 11, 2009 @ 22:45 }
·
{ yay }
{ Tags: musiknörd }
·
{ }
Det finns något som jag önskat mig i flera år. En alldeles egen cello. En ganska mörk, vacker, gammal cello, gärna tjeckisk.
Och nu har jag en.
{ maj 8, 2009 @ 23:29 }
·
{ yay }
{ Tags: klingon, star trek }
·
{ }
Hejsan! Jag älskar star trek. Jag älskar star trek! Det är nog världens bästa serier. Och filmerna är inte heller dåliga, de två senaste har faktiskt varit riktigt bra. Jo, jag har nyss kommit hem från bion så jag vet vad jag talar om. Faktiskt!
Den som är lite extra nördig kan fnissa åt likheterna mellan det klingonska ordet da’pol och det vulcanska namnet T’Pol. Jag tror inte det är en slump att t’pol heter t’pol.
Imorgon ska jag på återförening med min gamla improklass. Det ska bli spännande och lite otäckt, jag är rädd att det kommer bli en del improviserande och det är ju inte riktigt min kopp te. Att det är min improklass som ska återförenas talar onekligen för att det kan bli en hel del improvisering. Men först, kära vänner, ska jag sova en smula.
Maj Ram!
{ april 3, 2009 @ 11:46 }
·
{ yay }
{ Tags: kemi }
·
{ }
Efter mycket gnäll och gny har tentan nu rättats. Jag hade bestämde mig för att om jag kuggat så skulle kemin hoppas av en gång för alla, och det var på nervösa fötter jag väntade på att tentatanten skulle hitta rätt i högen. Sedan fick jag en liten chock, för jag hade inte bara klarat den utan fått 87% rätt också, och det utan extrapoängen som jag samlat på mig under labbarna. Flämt! Ni kan nu hänvisa till mig som ”den lilla kemisten” eller dylikt.
Nycklarna till nya lägenheten har också hämtats och efter en snabb inspektion har vi kunnat konstatera att golven är i miserabelt skick, inte vackra och inte direkt välbehållna heller. Tyvärr är studentstadens inspektör av annan mening, men vi ska envisas och hoppas på att få lika flashiga golv som låghusen i flogsta har. Just nu packar jag (inte) och jag tvättar (inte heller). Snart ska jag packa lite mer och tvätta mycket mer och sist men inte minst ska jag röja på vinden, vilket är ett jobb jag knappt ens skulle ge till min värsta fiende. (Vem är min värsta fiende? Jag tror det är Annica Dahlström, fast hon vet såklart inte om det, hon känner mig inte och vet inte att jag finns, men jag såg henne i måndags och vad hon sa då ska jag självklart berätta för er alla vid tillfälle, och då kommer hon även vara eran värsta fiende. Hon sa inte bra saker, så mycket kan jag i alla fall avslöja.) (När jag tänker efter skulle jag faktiskt mycket väl kunna tänka mig att deligera vindsröjningen till henne. Shit, jag är ond!)
Nog om detta. Nästa gång jag bloggar blir det allt från nya lägenheten. Wow!
{ mars 18, 2009 @ 15:35 }
·
{ pluggeri, yay }
{ }
·
{ }
Märkliga och oförklarliga saker hände. Natten efter mitt ynkliga ångestinlägg om min totala avsaknad av kemitalang så genomgick min hjärna någon form av spontan mutation och när jag vaknade fattade jag allting, eller så gott som allt i alla fall. Allt utom centrifugintegralerna. Jag räknade tal efter tal och fick rätt efter rätt och jag insåg att ett mirakel hade skett! Så jag började räkna långsamt. Göra ett tal, surfa en stund, göra ett tal till, surfa lite mer. Lyssna på Brigitte Bardots Bonnie & Clyde en sådär fem gånger i rad, titta lite på ett tal, lyssna på Bonnie & Clyde lite till.
Sedan kom igår, dagen-före-tenta-dagen, och jag satte mig i lugn och ro och gjorde gamla tentor. Och det blev fel, och sedan fel och sen fattade jag ingenting och allt blev fel. Sedan tog dagen slut och jag räknade hela natten men fattade ingenting längre och sedan kom morgonen och jag somnade bara för att vakna ett par timmar senare och hetscykla till tentasalen. Jag vet inte hur det gick. Kanske gick det bra, kanske inte. Det som talar för att det gick bra var att jag gjorde alla uppgifter. Vad som talar mot är att mina enhetsanalyser visade på motsatsen, det blev kvadratkilo och kubikmol och vid ett tillfälle bestämde jag mig för att fortsättningsvis ”glömma” enheterna. Det gjorde knappast saken bättre, men i alla fall var det inte lika uppenbart att jag räknat fel.
Nu lyser solen och min balkong är varm. Vid dörren ligger min första räkning till nya lägenheten. Känns spännande, som att det är dags snart, men lite stressigt också, dels för att jag fortfarande inte börjat packa, men mest för att jag glömt att söka CSN och därför inte har några pengar att betala den med. Men tillbaks till den varma balkongen! Jag ska allt gå dit nu och sätta mig och läsa något som inte har med kemi att göra. Kanske bell hooks. Eller brewster rockit. Jag kan göra precis vad jag vill (utom att betala räkningen). Yay!
{ februari 28, 2009 @ 15:15 }
·
{ uäh, yay }
{ Tags: allmänt elände, ångström, kemi }
·
{ }
Varje dag går jag till Ångström i ottan. Ångström är på alla sätt en otrevlig plats. Små pubertala civilingenjörspojkar med nykläckta finnar befolkar korridorerna och i lektionssallarna sitter tavlor föreställande Viktiga Män. Jag tycker illa om kemi och dagarna handlar mer och mer om att drömma sig bort, förtränga var jag är, låtsas att kemin inte finns. Igår kom jag på att Ångström egentligen är en slarvig förkortning av Ångestdröm. Det lättade märkligt nog upp allting lite, att veta att jag varje morgon går iväg till Ångestdröm, men är dagen är slut så kommer jag i alla fall därifrån. Och när terminen är slut så är också ångestdrömmen slut.
På skrivbordet har jag en oskriven labbjournal på lagring och i hallen några ouppackade reaböcker. Här finns alltså saker att göra. Och, dagens chock, min blogg var tydligen nominerad till årets blogg. Inte för att den vann eller så, men hade jag vetat det så hade jag allt skärpt till mig och bloggat lite mer och lite bättre. Jag är glad i alla fall! Och du, käre läsare som nominerat en simpel dödlig, för din skull ska jag se till att blogga lite oftare än sådär två gånger i månaden. Tjoho!
{ februari 21, 2009 @ 1:10 }
·
{ yay }
{ Tags: kemi, lägenhet }
·
{ }
Jag funderar på varför jag fick för mig att läsa kemi. Det är kanske det absolut sämsta beslut jag någonsin tagit. Allt slags självförtroende jag byggt upp genom åren är nu borta och att jag kommer klara tentan på onsdag är ungefär lika troligt som att jag skulle kunna balansera över uppochner vänd cykel med förbundna ögon. Jag pendlar mellan att vara arg och känna mig korkad. Men särskilt ledsen är jag ändå inte.
Nog mest för att jag skrivit på ett kontrakt, och inte vilket som helst, utan till… Jodå. En trea. TreaN! Yay!
{ februari 13, 2009 @ 16:11 }
·
{ yay }
{ Tags: civ }
·
{ }
civcivcivcivcivciv
Jag vill erövra världen! Tillsammans med ofantliga mängder toffifee. Jag vill inte skriva labbrapport, och jag vill inte dammsuga och inte förbereda föredraget som ska hållas på måndag. Jag vill bygga longbowmen och horse archers och erövra världen.
« Tidigare inlägg
