Arkiv förseptember, 2008
{ september 30, 2008 @ 21:25 }
·
{ trilobit, uäh }
{ Tags: pälsänglar, pälsängrar, spindlar }
·
{ }
När jag sa att jag ville ha en trilobit, så menade jag just trilobit. Inte något modernt leddjur, inte vilket random litet mångfotat kryp som helst. Och verkligen inte pälsängrar, eller pälsänglar som jag trodde att de hette.
Just nu ångrar jag bittert att jag dammsög upp min inneboende Spindeln, som bott hos mig i flera månader. Spindeln har spunnit högst irriterande nät i samtliga hörn, och trots idogt dammsugande och torkande så var de på plats bara ett par dagar senare igen. Han var effektiv, Spindeln. Jag hittade lite då och då små skelett i hans nät, men inte förrän nu förstår jag vad han betytt för mig, vilken ömsesidig nytta vi haft av varandra. Spindeln åt pälsängrar. Och nu när jag dammsugit upp Spindeln, så är pälsängrarna fria att ta över min lägenhet.
Jag vet inte vad jag ska göra. Om det här är vad man får av att önska sig trilobiter, så ångrar jag mig. Jag ångrar mig! Och jag saknar min spindel…
{ september 28, 2008 @ 12:58 }
·
{ uäh }
{ Tags: sjukling }
·
{ }
Jag är sjuk igen. Efter att ha ägnat två dagar åt att kräkas blågrön gegga och sedan ytterligare en åt att mest ligga och sova, så är jag nu inne på dag fyra av Totalt Bortkastade Dagar. Jag mår pyton, urkasst, eländigt, etc. Min granne Kinesen har försett mig med en kinesisk brygd som ska vara bra mot i princip allt, så jag dricker den långsamt och tänker på den där uppsatsen jag borde ha skrivit klart nu men inte ens börjat på. Med all sannolikhet kommer den inte skrivas klart idag heller. Eller börjas på.
Det är lite synd om mig som inget immunförsvar har. Jag undrar var det tagit vägen.
{ september 21, 2008 @ 22:46 }
·
{ que? }
{ Tags: arkiv x }
·
{ }
Med blixtens hastighet blinkade ett gäng såkallade sexiga reklamfönster upp. Det var skandinaviska porrstjärnor, sexbodar och erotiska biografer, och avklädda tjejer med vältrimmade kroppar men ansträngda leenden utlovades stå för underhållningen. Jag tittade på dom, ofrivilligt men fascinerat. Nixon var lika chockerad som jag.
- Det är sorgligt, säger jag sen. Allt de har är snygga kroppar, och det har man ju inte för alltid. Jag tror inte de kommer att vara särskilt lyckliga när de blir gamla.
- Ja. Nej. Inte. Säger nixon.
- Väl talat, säger jag som är van vid att han brukar vara lite mer välformulerad än så.
- Men det är varmt! ylar han till förklaring.
- Men ta av dig morgonrocken, föreslår jag som den konstruktiva människa jag är.
- Nej, det är läskigt.
En stund senare fortsätter han.
- Mully, nej, jag menar Mulder och Scully är modiga.
{ september 20, 2008 @ 1:39 }
·
{ moi }
{ Tags: hopp }
·
{ }
Mina ögon svider. Jag hostar. Febern är tillbaks, och min nacke gör så ont att jag faktiskt var nära att brista ut i plötslig gråt och det är inte något jag brukar göra. Har kokat ingefära, som enligt kineser och norrlänningar ska vara bra mot olika saker, till exempel sjukdomar. Hoppas på att vara frisk tills imorgon men försöker att inte skruva upp nyss nämnda hopp alltför högt.
Imorgon har jag lovat att spela civ med nixon och en kines. Jag tror att det kan bli roligt. Kanske vinner jag. Kanske.
{ september 19, 2008 @ 10:35 }
·
{ uäh }
{ Tags: grr }
·
{ }
Jag verkar friskare, tror febern är borta och jag är inte fullt lika trött som innan. Lyckades hur som helst få en doktor på tråden imorse och jag var väldigt tydlig med att jag var orolig och att allt tydde på att jag numera bar på en otäck smitta. Han var väldigt tydlig med jag knappast var smittad, och sa på ett väldigt drygt och släpigt sätt att det inte fanns något man kunde göra i alla fall. Var jag smittad så var jag, skulle man göra tester så skulle man inte få resultat förrän jag var frisk igen. Men förmodligen var jag bara överdramatisk och en smula förkyld. Dessutom var mina symptom inte typiska för varken TBE eller borrelia.
Tre sekunder av googling bevisade motsatsen, mina symptom är alldeles utmärkta, men då var det försent och jag hade redan lagt på luren. Och att jag talat om för honom att det inte alls var säkert att man blev frisk av sig själv bara sådär, utan att man kan bli jättesjuk om man inte får behandling i tid, det bet inte utan han talade bara ännu långsammare med tonfallet ”lilla-flicka-jag-är-faktiskt-läkare-och-behöver-inte-lyssna-på-sånna-som-dig”.
Jag hoppas att han har rätt. Och lite hoppas jag att han har fel, bara för att kunna säga vad var det jag sa.
{ september 17, 2008 @ 15:13 }
·
{ uäh }
{ Tags: sjukling }
·
{ }
Någon fältkurs blev det inte för min del idag. Istället har jag ätit frukost framför Hem till gården, min favvosåpa, och haft problem med att följa med i den komplicerade handlingen(!). En opålitlig präst har smusslat sig in i byn, familjen Dingle har växt till ett helt fotbollslag, och minst fem personer har helt sonika försvunnit. Hur som helst så anade jag oråd och plockade fram febertermometern, och jodå! Nu har jag feber också. Nästan 38 grader faktiskt.
Skulle krypa till kojs om det inte vore för att jag redan sovit i tolv timmar.
{ september 16, 2008 @ 19:01 }
·
{ uäh }
{ Tags: sjukling }
·
{ }
Jag hostar! Min näsa är fylld med gult snor! Jag har ont i halsen och nacken och armen och foten och mina ögon svider och min mage mår sämre än den gjort på flera veckor.
Imorgon ska jag titta på jordarter. Det skulle varit väldigt mycket roligare om det inte innebar att jag behövde stiga upp ur sängen. Just den funderar jag nämligen på att stiga ner i, faktiskt i detta nu, och sedan stanna där tills vidare.
{ september 15, 2008 @ 20:02 }
·
{ uäh }
{ Tags: fästing }
·
{ }
Jag har biten-av-en-fästing-symptom. Borrelia eller TBE, jag vet inte vilken, men jag har symptomen (för symptomen har jag allt lärt mig känna igen). DUMMA FÄSTING. Men jag tror att jag har fått två. Och att det bara var nummer 2 som jag fick syn på. Fästing nr 1 är skurken, boven, uslingen.
Borrelia är inte så farligt. Lite influensa, lite pencillin och sedan blir allt bra igen. Men får man TBE så kan man bli lam, blind, dövstum och döden dö. Tror jag. Jag är inte helt säker på allt, men jag vet i alla fall att man faktiskt kan dö. Och det vore ju just snyggt. Dödad av ett två millimeter stort djur. Larvigt. Och rätt trist. Jag är orolig, förkyld och har ont i nacken samt en frukt&mandel i mitt skåp.
{ september 13, 2008 @ 12:18 }
·
{ uäh }
{ Tags: fästing }
·
{ }
På min arm. Sitter. En fästing. På mig! Jag som för två dagar sedan aldrig ens sett en! Och nu sitter den där och smaskar. Förmodligen smakar jag gott. Annars ser jag ingen anledning till att bita i mig på det här viset.
Men på allvar så är jag faktiskt rädd. Det är rött runt det eländiga lilla krypet och jag äger varken pincett eller fästingtång så jag vet inte hur jag ska få bort den. Dessutom har jag ont i nacken. Allt tyder på att det är en ondsint borreliasmittad fästing och att den nu har gett sjukdomen till stackars mig. Vaccinerad är jag inte. Min privata doktor har jour och är inte här för rådgivning och tröst, så jag sitter ensam i min lägenhet och googlar på fästingar och vet att den måste bort snabbt som tusan, men jag kan inte få bort den. Jekla fästing! Fula fästing! Jag känner hur det kliar överallt, som att hela jag är invaderad av fästingar.
Allt är fältkursens fel. Om ni undrar om det är värt det, att fästingdöden dö bara för att få vara med och kartera berggrunden och jordarterna i Vattholma, så är svaret: nej, inte riktigt. Oj, nu känner jag hur hela armen domnar bort. Hjälp! Åh…
{ september 9, 2008 @ 20:30 }
·
{ feminism, moi }
{ Tags: feminism, geologi }
·
{ }
Två dagar i skogen. Idag hittade jag svamp, många. Man blir trött av skogen, så jag orkar inte blogga mycket. Men det finns inte mycket att säga i alla fall. Förutom att vi har en (1) bra lärare som tänker på miljön. Jag gillar honom. Sedan har vi tyvärr även två (2) som är lite sämre. Den ena bedriver, på lektionstid, hetsjakt mot folk som inte vill förstöra miljön (och framförallt mot forskare som hävdar att det finns klimatförändringar och att man borde oroa sig en smula), och båda är totalt övertygade om att kvinnor är en annan art från en annan planet. Eller, det sista är jag inte helt säker på. Men det jag vet är i alla fall att jag, för första gången i mitt liv, utan någon som helst tvekan blivit behandlad annolunda enbart på grund av mitt kön. Känns märkligt.
I min klass ska killar skämta och tjejer skratta. Roliga tjejer göra sig icke besvär. Jag har, vilket nixon påpekat vid flera tillfällen, blivit bitter på samtliga medlemmar av det manliga könet, och än mer blivit medveten om vad som förväntas av mig (som tjej) och hur vansinnigt illa jag trivs i den eländiga roll jag nästan automatiskt börjar spela. Tyst, bekräftande, lyssnande, accepterande. Hur jobbigt det kan bli när jag vill göra något annat. Och för den delen, ännu jobbigare när jag faktiskt gör något annat. Vilket jag gör. Hela tiden. Jag tänker inte fortsätta vara ”tjej”. Jag frågar, diskuterar, och jag skrattar inte om det inte är roligt. Ingen mer oförtjänt bekräftelse!
Jag är less på att vara tjej. En del av mig vill gå med i någon slags lesbisk separatiströrelse och göra revolution, men eftersom jag lägger den mesta delen av min energi på kartering av vattholma och civ, så kommer jag göra varken eller. Dessutom är jag nöjd med min feministiskt upplysta nixon, som dock får ta emot oförtjänta mängder av mitt missnöje med min kvinnoroll. Stackars nixon. Och stackars mig, och alla andra miljarder kvinnor därute som, precis som jag, avskyr teater.
« Tidigare inlägg
