Jag hade lyckats felmontera min ikeahylla. Inte mycket! Men mycket nog för att en tång krävdes för att rätta till mina små misstag. (Nixon, som hade vänligheten att hjälpa mig, felmonterade mycker mer, vände upp och ner på hyllor och glömde skruva i tre av åtta skruvar, ganska imponerande) (för husfridens skull vill jag bara påpeka att utan nixon monterades ingenting alls, varken rätt eller fel). När den väl stod färdig i all sin träfärgade glans återstod bara ett problem - var tusan ska den stå? Det är ett problem med 28,5 kvm. 28,5 kvm tar slut väldigt snabbt. Jag släpade den från vägg till vägg och lite oväntat passade den bäst framför spegeln men där kunde den ju inte gärna stå. Så nu står den inklämd mellan två kuddar, en soffa och en säng. Det ser lite märkligt ut. Med 28,5 kvm får man stå ut med lite märklig möblering.
Sedan städade jag ganska duktigt och spelade bara lite xbox. Medelmåttiga mängder mögelost konsumerades och dagen avslutades med äppelpajsbak (fyra portioner, jag åt upp tre) och star trek. Det var fint.
Att jag ännu inte börjat skriva min uppsats är bara en pytteynklig superoviktig detalj som jag tycker att vi alla kan bortse från tills vidare.
Tant Turban Sa:
on maj 5, 2008 at 8:40
Uppsatsen är en trivial sak, men trilobitsången? Vad händer med den?
ordsallad Sa:
on maj 5, 2008 at 9:29
SuperMeh!
När hylleländet var halvmonterat sa jag typ “oj, här är några skruvar kvar” som jag sedan raskt och flinkt monterade!
Och hyllan satte jag åt rätt håll relativt jordaxelns lutning. Men pga en olycklig slump stod hela bokhyllan upp och ned just då.
Som du förstår är jag en reko montör som drabbats hårt av Omständigheter.
emma Sa:
on maj 9, 2008 at 12:10
Ja, vad hände med trilobitsången? Usch, fy på mig… Jag körde fast. det är svårt att skriva en sång värdig trilobiten. Jag har inte gett upp dock, jag tänker på det så gott som dagligen! Men jag tänker långsamt…
nixon din skurk. Så gick det inte alls till. Men jag låter dig komma undan. Den här gången.