dit och tillbaks igen

Det visade sig ganska tidigt att någon bränna inte skulle infinna sig på gotland. Däremot kunde man snabbt och lätt gräva fram ett stort antal fossiler av arten “tomteluva”, vilket vi därför gjorde. Man kunde också hitta en fin dinosaurie-fantasy-bok, dinotopia, och den boken går inte av för hackor. Jag har inte läst den än, men den är full av fantastiska bilder och det verkar vara kanske den bästa boken inom dinosaurie-fantasy-genren som någonsin skrivits.

I övrigt har resan gått i schlagerns tecken och schlagerspelet har spelats i tid och otid. Jag har fått mig en värdig motståndare i fröken L och till och med fått se mig besergad! Stämningen steg då vi upptäckte någon som likande en Rongedahl-bror vid frukostbuffén, och sedan steg den ytterligare några grader när det visade sig att det faktiskt var en äkta sådan och att han dessutom bodde granne med oss (den andra bodde en dörr bort). Om ni någonsin hör en Rongedahl-klon tala om vem som kom sist i melodifestivalen 2006 med endast två poäng så minns att det var jag som lärde honom det.

Sist men inte minst gick vi runt en mur och lite på en mur. Vi gick också i en kyrkruin och i en hemlig gång i en kyrkruin. Ibland åt vi saffranspannkaka. Andra gånger lät vi torktumla våra genomblöta skor. Och nu är jag hemma igen och tar igen förlorad tid med xboxen.

mellan då och imorgon

Jag är ju helt kass på att blogga! Sammanfattning av sommaren kommer därför i punktform. Nu, genast:

  • Jag hittade bara en liten och svårt skadad trilobit under min trilobitresa. En större mängd bläckfiskar hittades istället, men en bläckfisk kan inte riktigt mäta sig med en trilobit, så är det tyvärr.
  • Födelsedag nr 27. Lite jobbigt. Mest för att jag inte hunnit uträtta mer än vilken medioker 24-åring som helst. Det enda som avslöjar min ålder är de begynnande linjerna kring ögonen (jag hoppas att jag skriver det här mest på skoj, men tyvärr är det möjligt att det ligger en gnutta sanning i det, jag vet inte säkert och vågar inte titta efter) och en allt mindre fast rumpa. Magen har också tilltagit i omfång, men jag har satt mig på diet och letat fram stegräknaren för att motverka denna trista utveckling.
  • Läst. Tolstoj.
  • Köpt ny telefon för födelsedagspengar. Ny som i jätteny. Bra: telefonen har ännu inte sagt “otillåtet val” när jag försöker svara då någon ringer. Känns lite som jag svikit min gamla, och det kastar en ovälkommen skugga över ny-pryl-lyckan. Kanske kan de leva tillsammans, sida vid sida. Jag hoppas på det.
  • (Nu är vi framme i modern tid, det vill säga idag)
  • Tog en promenad.
  • Imorgon: Gotland. Där blir man brun och kan hitta fossiler. Det utlovade vädret, 13 grader och regn, kan till viss del motverka såväl bränna som fossiljakt, men jag håller mig optimistisk.

Ja, det var väl allt. Det är nog dags att packa lite. So long!

jaktsäsongen börjar i helgen!

Idag åker jag bort. I helgen drar jag ut på trilobitjakt. På tisdag kommer jag tillbaks och då fyller jag i princip 25. 25 var en bra ålder. Den tål att upprepas.

Idag dog dinosaurierna på lektionerna. Det var sorgligt. Sedan tog kursen slut. Det var också sorgligt. Men! Jag har en uppsats att skriva, en om dinosauriernas sociala beteende. Wow! Här ska jag komma fram till nya revolutionerande slutsatser (och de ska väga upp alla vårens misslyckade tentor, inklusive gårdagens en smula floppade restuppgift). En ny paleontolog har sett dagens ljus! Jag har också fått post, ett paket från bokus. I paketet fanns dinosaurieencyklopedin. Av sådant kan man inte bli mycket annat än lycklig.

u-sväng

En tung känsla har lagt sig över det tidigare så muntra sommarlovet. Dinosaurierna finns kvar, men tyvärr visade sig även kemin göra det. Helt plötsligt och utan förvarning visar det sig att jag faktiskt körde(!) geokemin. Hur det gick till vet jag inte, för så dåligt tyckte jag ju inte det gick. Faktiskt kändes den till och med en smula bättre än den organiska kemin som ju gick över all förväntan…

Jag har blivit erbjuden en deal. Tydligen är det en fråga som framförallt visat sig vara boven bakom allt det här – och jag kan få göra om den frågan och bli godkänd. Muntligt, imorgon. Det här har satt mig i en del problem, dels för att det är en smula ont om tid, men mest för att jag faktiskt inte vill ha en till trea. Hu! Tyvärr vill jag inte ha en omtenta i slutet av sommaren heller. Nu sitter jag här och väger argument för och emot muntlig restfixning imorgon och vet varken ut eller in. Är lite sur också för jag tyckte verkligen att jag kunde min kemi bättre än så och jag trodde ju inte att jag kört den. Inte alls, faktiskt.

(Det känns lite som en skräckfilm, man tror att man dödat monstret och att allt är bra men hela publiken vet att det bara är ett tillfälligt lugn innan det allra värsta kommer…)

Åh… Vad ska man göra i lägen som det här? Min första kuggade tenta sedan min högst ojämna inledning på universitetet! Jag är i chock och elände och är väldigt, väldigt besviken och svordomarna haglar ur min mun i strid ström. Till råga på allt vill mina ögon inte umgås med linser längre och det verkar som att jag får bli glasögonorm i resten av mitt liv, som därmed kan betraktas vara över.

i’m so good it hurts!

Idag går saker min väg. Jag har på en och samma dag uppmärksammat urfågelns tidigare ouppmärksammade märkliga revbensstruktur, påpekat att dinosauriemuseets lilla stolthet Urdjuret Som Darwin Monterat Ihop står åt fel håll, eller möjligtvis (enligt mig: troligtvis) är felmonterat. (Det här borde ge mig ett visst mått av cred inom paleontologiska kretsar) (Och jag visste väl att det inte var alldeles bortkastat att läsa till sjukgymnast, anatomi rocks! Man känner allt igen framsidan av ett knä när man ser det, och man vet också att framsidan sällan eller aldrig sitter på baksidan. Till exempel.)

Jag har också… (plats för trumvirvel) … fått tillbaka tentan som skrevs i tisdag, den i organisk kemi. Det gick snabbt! Och hur gick det? Jo, kan jag avslöja, det gick allt bra. Bättre än jag trott, eftersom jag trodde att det gått dåligt. Jag fick en black out på tentan för första gången evvah (obehagligt!) och glömde plötsligt bort ett visst antal högst väsentliga saker, extremt irriterande eftersom jag kunde dem väldans bra kvällen innan. Det fina var att jag på något sätt ändå lyckades komma ihåg mycket nog för att tillsammans med min labbonus precis lyckas haffa en femma. Wow! Ska fira med lite choklad. Nej, glöm det där sista, jag ska fira med massor av choklad! Och så ska jag göra saft av syrénblommor. Piffigt.

excuse moi!

Jag svarar lite dåligt på kommentarer, ignorerar allt prat om soffinsons vinnare och piggelinisar och annat. Inte ens EU-valet har jag sagt ett ord om! Det är såklart för att jag har tenta imorgon. En trist sanning, indeed. Efter tentan blir det dinosaurier och sen blir det sommarlov. ’till then!

ett stycke bad planning

Tentan i måndags gick inte så bra. Frågorna var svåra, särskilt om man inte läste dem så noga. Och det gör man ju inte, sånt är jag alldeles för tuff för. Oxiderande miljö, bah! Helt klart överskattat. Hoppas att jag klarar den dock. Imorgon är det dags för nästa och här sitter jag och bloggar. Det är nämligen så att jag gick och blev en smula sjuk. Ingen feber, och ingen magsjuka men en väldig massa trötthet och ett balanssinne som tackat för sig. Att tappa balanssinnet är rätt besvärligt. Jag snubblade över en vattenpöl(!), gick in i en dörr med tallrik (som höll!), missade en annan dörr i princip varje gång jag skulle genom den och krockade med väggen istället. Bevis finns i form av blåmärken på såväl höger som vänster arm.

Det mest besvärliga har dock varit att min fokuseringsförmåga dalade ner till nya bottennivåer. Frysen glömdes stängas, vitlöksbröd blev kvar i ugnen, och framförallt blev kemiböcker inte lästa. Tentan imorgon skulle kunna gå vägen, men som den lurifax jag är tänker jag smyga mig in till omtentan går på tisdag istället, oanmäld men med stort hopp och glatt humör. Går samma tenta på både fredag och tisdag väljer man ju gärna den senare om man kan. Andra tentor, tex geofysiken som jag skjutit upp alldeles för länge, skjuts upp lite till. So be it!

Förresten! Soffan kom! I måndags! Den första juni alltså! Tyvärr hade ingen satsat på första juni (nixon påminde mig om att han sagt den sjunde och ingenting annat) och eftersom reglerna var lite oklara vet jag inte om någon vann. Skulle man vara närmast? Eller gissa jätterätt, helt och hållet? Om det dög med att vara närmast innebär det att vinsten delas lika mellan mig och ett stycke bergatroll. Man borde vara lite konsekvent med reglerna, och framförallt vara på de klara med dem innan man har en eventuell vinnare. Nu är jag inte särskilt konsekvent, mest för att det inte finns några regler att vara konsekvent med. Det är ett problem och kan vara bra att veta tills nästa Soffinson drar igång. Tills dess vet jag varken ut eller in. Jag vet heller inget om metallkomplex, eller om enhetsceller. Däremot är jag en hejjare på att baka trolldeg, hoppas jag, för jag ska nämligen baka trolldegsmolekyler nu. Wish me good luck!

Soffinson 2009

Tävlingen är i full gång! En vinnare ska koras och gissningarna på ankomstdagen för soffan har fullkomligt strömmat in!

Här är en liten sammanfattning på läget.

  • 25 maj (blirger)
  • 28 maj (turbanis)
  • 29 maj (micke)
  • 4 juni (jag)
  • ett datum som framförts muntligt men jag har glömt, det kan ha varit den 6:e juni, men det kan också ha varit den 7:e eller till och med den 1:a (nixon)

Jag kan, i väntan på att vinnaren ska dras, meddela att soffan med stor sannolikhet är i Estland fortfarande. Vi har blivit utlovade ett snart-kommer-soffan-mail när den skickas till Sverige, och hittills har inga mail dykt upp. Det gör att det ser mörkt ut för flera av årets deltagare, och mörkast av alla är det för stackars blirger. Tyvärr! Har jag nämnt att det skulle komma efter fyra till sex veckor och att det på fredag (tror jag) har gått sex veckor? När man vet det kan man tycka att micke skulle vara nära en vinst. Samtidigt har vi ju fortfarande inte fått det där mailet. Åker soffan motorbåt finns ändå en seger inom räckhåll för både micke och turbantanten. Åker den Tallink lutar det snarare åt att huset vinner (det vill säga jag eller nixon).

(Det här med att glömska skulle komma med åldern är för övrigt ingenting jag köper längre. Turbantanten har minne som en hel mammut, trots sin stigande ålder. Man undrar om man skulle kunna muta sig av med trilobitsången – i utbyte mot en tvättäkta trilobit? En inte dålig deal! Om tre veckor, när även jag fyller rockstjärnedöden, ska jag fira med att gräva upp de små krabaterna. Om du är snäll och jag gräver duktigt så kan du få en. Kanske kan du dressera den till att sjunga, men det är ingenting jag vågar lova.)

(og)Ärna

Jag tycker lite, lite sämre om UNT när jag läser deras ledare. Att kommunen inte skulle ha något att göra med en lokal flygplats att göra kan man ju tycka, att en flygplats är finfint så länge det finns folk som vill flyga

Men! UNT! Visste ni, håll i er, att det faktiskt finns väldigt många som inte flyger. Faktiskt, om det sitter 30 personer på planet så sitter det minst 190 000 personer under planet, i självaste Uppsala. Och, hör och häpna, det finns nästan 7 miljarder som sitter någon annanstans än i Uppsala. Vissa tycker säkert det är jättekul att flyga. En del tycker att skallrande fönsterrutor inte är särskilt besvärligt.

Andra fattar att flyget handlar om väldigt mycket mer än skallrande fönsterrutor, det handlar om klimat, om rent dricksvatten, om att ta ansvar för att vad vi gör här får konsekvenser långt allvarligare än vibrerande fönster. Men om man nu vill haka upp sig på fönsterna, som om det vore det viktigaste argumentet, så kan jag nästan lova att de allra flesta föredrar att bo någorlunda tyst och trevligt framför att stå ut med skallrande fönster bara för att någon lokal stackare som fått för sig att vad Uppsala, Arlandas närmaste stad, behöver är en flygplats och vill tjäna några surt förvärvade slantar på det.

Egentligen borde det inte vara så svårt. Om flygplatsplanerna klarar miljökraven och Uppsala Air vill satsa, då är det bara att önska lycka till.

Javisst! Självklart är det Uppsala Air som är mest kompetenta att ta beslutet om en flygplats vara eller icke-vara. Till skillnad från alla andra företag är Uppsala Air inte alls vinstdrivande med sitt eget bästa för ögonen. Skulle det visa sig att flyg på något sätt faktiskt skulle vara dåligt, så skulle Uppsala Air vara de första att skrota flygplatsplanerna.

Om miljökraven inte kan uppfyllas, är det istället tillfälle att begrava planerna.

Ach so! Finns det någon med intresse för miljöfrågor som förespråkar ökat flyg? Hallå? Vem som helst? Någonstans kan man tycka att det säger sig självt att en flygplats motverkar alla slags miljökrav man kan tänkas ha.

Viktigast av allt är att kommun inte lägger sig i, skulle väl kraven väl uppfyllas.

Va? Gå en grundläggande kurs i meningsbyggnad människa! Och klart kommunen ska lägga sig i. Något som rör alla i kommunen borde alla lägga sig i. Vi borde få rösta. Vill du ha flygplansbränsle i huvudet? (Ja/Nej) Vill du ha skakande fönsterrutor i utbyte mot att någon ska tjäna en massa pengar? (Ja/Nope)

- – - – - – - – -

Jag tittar på live-webbTV från kommunhuset. Det är spännande. Någon är jävig och får inte vara med och rösta. Någon annan för rösta istället. Eller? Förvirringen är total. Hur ska det sluta? En obehaglig thriller, där massor av liv står på spel, fattiga afrikanska liv som bara nästan är lika mycket värda som Uppsala Airs planerade vinster. Huvva.

- – - – - – - – - – - -

Vem är den jäviga skurken? Jag borde plugga men kan inte slita mig. Vem visste att kommunmöten var så spännande? Ingemar Jansson, en centerpartist minsann! Vilket sida står han på? The Dark Side? Oh no! Han var en av de våra! Men vad händer? Han ersänner inget jäv! Istället argumenterar han mot Ärna! Well done! Men inte tillåtet tydligen, han är inte jävig när allt kommer till kritan. Eller? Nu kommer kommunjuristerna. Jävsfrågan kan inte överklagas! Men vem är jävig? Ingemar ångrade sig, han var inte det! Så vem är skurken? Jag hoppas på en moderat, eller kanske en lurig kristdemokrat. Jag borde plugga, borde läsa om proteiner och alkyner. En ny gubbe kliver upp, men inte heller han är jävig, han argumenterar också mot Ärna, men han kommer undan, han hävdar att alla är jäviga eftersom alla drabbas av den försämrade luftkvaliteten i Uppsala. En kvinna kommer upp och påpekar att här är ugglor begravda i mossen, och att man faktiskt får ta att vara lite konsekvent i det här i jävfrågan som minsann aldrig kommit upp i andra omröstningar. Man kan ju tycka att det är lustigt om man inte sagt mycket om jäv innan och nu plötsligt anklagas motståndare till Ärna för just detta.

Nu ska dom rösta. Är Ingemar jävig? Nej! Ingen röstning nu! Istället kommer en moderat! Denna invecklade handling! Jag har svårt att hänga med i svängarna. Och plötsligt ger Ingemar upp! Tackar för sig! The Dark Side vädrar morgonluft. Ännu mer moderat kommer upp. Hon säger att moderaterna inte alls försökt tysta Ingemar.

Jag ger upp. För tillfället.

fullt av koldioxid, men på soffronten är det mörkt.

Cellon och jag har haft det bra tillsammans såhär långt. Den som längtar efter bilder får förbanna flyttkartongernas gud, för just en flyttkartong blockerar effektivt dörren till skrivbordsskåpet där kameran lite opassande ligger. Man kan tro att det är lätt att flytta på en kartong. Men! Då har man inte tagit hänsyn till de 47 stycken vaktande staplarna av CD-skivor. Inte heller till att inte en enda Benno står på rätt ställe, skivorna är därmed provisoriskt bosatta på golvet och så illa kommer det vara ända fram tills soffan kommit och vi vet lite mer var man kan ställa saker.

När soffan kommer undrar jag väldigt mycket. Så mycket att jag vill fråga någon. Vem? Vem vet? Det är extremt besvärligt att leva utan soffa kan jag avslöja för den som undrar. Jag har tröttnat lite på att spendera mina dagar vid köksbordet, med UNT som enda sällskap. I och för sig så får man via UNT reda på de mest absurda saker, som att Ärna flygplats ser ut att bli av. (Det här är jättemärkligt, inte bara för att flyg är katastrofdåligt för miljön och man mitt i klimatdebatten bestämmer sig för att öppna en ny flygplats(!), inte bara för att andra lågprisflygplatser går uselt och verkar med kommunala pengar behöva muta sig till Ryanair(!!), utan för att Arlanda, den största flygplatsen i Sverige ligger inte mer än 20 minuter bort, närmare Uppsala än Stockholm!(!!!) Sjuka, sjuka värld, korkade, korkade allians.)

Soffan. Var är den? När kommer den? Gissa rätt, och jag ska rita en vacker bild på gymnastiserande får till din ära.

« Äldre inlägg